DPLA

I USA blir planerna på ett gigantiskt digitalt bibliotek, Digital Public Library of America (DPLA) alltmer konkreta. Som SR rapporterade igår, Planer på nytt digitalt världsbibliotek håller formerna nu på att (än) mer konkret utarbetas. På Berkman Center for Internet & Society ligger man inte direkt på latsidan, och för en tid sedan tecknade DPLA exempelvis en avsiktsförklaring med Europeana. “Two major digital library networks have reached an agreement to collaborate in ways that will make a large part of the world’s cultural heritage available to a large part of the world’s population”, kunde man bland annat läsa. DPLA-initiativet, som i hög grad drivs av Robert Darnton, är som påtalats i olika sammanhang en direkt följd av Googles bokskanningsprojekt. Vänner av ordning menar att bokarvet inte får (eller bör) kommersialiseras på detta sätt, och det kan man förvisso hålla med om. Men frågan är om bibliotekssektorn någonsin kan matcha näringsliv och en kontiuerligt innovativ nätbransch i detta avseende; Googles stora insats är ju lika konceptuell – ja, det går att skanna allt – som den är praktiskt orienterad. Före Google var det exempelvis nästan inget nationalbibliotek som betraktade skanning som en industriell process; raison d’être för dessa institutioner är snarare hantverket, om än i uppskalad version. Denna inriktning håller givetvis på att förändras, men utvecklingen går långsamt. Det riktigt intressanta med DPLA är att man just riktat sina blickar mot (national)bibliotekseuropa som ett slags korrektiv till Google. Från USA ses Europeana nämligen som en digital lösning för kultur- och bokarvet, på ett sätt som denna kulturarvsportal knappast framstår i en europeisk kontext. Här vittnar snarare en rad helt parallelle initiativ som The European Library (TEL) eller Europeana Libraries om att någon digital konsensus inte direkt råder.

En kommentar