Kommande bok om information
Under hösten kommer jag att ägna en hel del tid åt ett bokprojekt som vi driver på KB – arbetstitel, Information som problem. Utgångspunkt är en konferens vi arrangerade i november förra året apropå pliktexemplarslagens 350-årsjubileum. Boken är bland annat tänkt att tematisera frågor som:
·Vad är information?
·Är information detsamma som kunskap?
·Har värderingen av information förändrats över tid?
·Är all information viktig?
·Är all information nyttig?
·Vem kontrollerar informationen?
·Skall information kontrolleras?
·Kan information vara fri?
Presentationen för bokprojektet – där ett 20-tal skribenter är inbjudna – ser ut som följer:
Att samla in, lagra och tillgängliggöra information har sedan århundraden varit Kungl. bibliotekets uppgift. Det är en verksamhet lika angelägen som den är mödosam. 350 år efter den svenska pliktexemplarslagens införande skapas det ungefär 1018 bytes (en miljon terrabytes) online. Webbens överflöd av ”publicerad” information ställer ett nationalbibliotek inför närmast ohanterliga svårigheter – något som är smärtsamt uppenbart i den kommande e-pliktlagen. Men information har historiskt utgjort problem på andra sätt – och information kan vara problematisk i sig, ibland rentav förbjuden. Den pliktlag som infördes i Sveriges 1661 var en kontrollmekanism från kronans sida; lagen var en censuråtgärd, inte något kulturarvsinstrument. Det primära syftet var att kontrollera det tryckta ordet; avsikten att berika de offentliga samlingarna i bästa fall sekundär. Bevarandeaspekten beaktades heller inte i någon större utsträckning; en stor del av de texter som levererades från rikets boktryckare gallrades. Samtidigt omhuldades den så kallade fullständighetsprincipen – vilken efter hand blev till rättesnöre och satte prägel på verksamheten. I teorin skulle allt bevaras, en strävan som historiskt varit svår och i framtiden kommer att bli omöjlig att upprätthålla. I dagens västerländska diskurs anses samtidigt information ha ett självklart egenvärde, men information har alltid utgjort ett problem för myndigheter. Från början handlade det om övervakning, i dag handlar det om ett växande informationsöverflöd och försök att genom webbaserad bildfångst spara ett mer eller mindre automatiserat datautbyte mellan exponentiellt växande kommunikationsnoder. I båda fallen är frågan om rätt sorts information central.
Med 1661 års kansliordning infördes den första bestämmelsen om leveransplikt för alla böcker som trycktes i Sverige. Traditionellt har detta framhållits som startpunkten för Kungl. biblioteket som nationalbibliotek, vilket är ett anspråk med betydande överdrifter. I denna tolkning av lagen har man enbart blickat framåt, mot det kulturarvsinstrument den så småningom kom att utvecklas till. Om man vänder på perspektivet framträder en annan bild: År 1483 trycktes den första boken i Sverige, och kronan kontrollerade länge inflödet av böcker från kontinenten i ett mer eller mindre lyckat försök att omtolka de nyheter som flödade över gränserna. I historiens backspegel markerar pliktlagen alltså en slutpunkt på 180 års försök att kontrollera det tryckta ordet.
Denna dubbeltydighet hos pliktlagen kan tas som spänstig utgångspunkt för ett bokprojekt som med ett långt tidsperspektiv tematiskt undersöker informationsförsörjningens kontinuiteter och avbrott. Under rubriken Information som problem vill vi belysa, diskutera och spekulera om informationsförsörjningens svårigheter, möjligheter och utmaningar från medeltid över nutid och med blick in i framtiden.
Boken kommer att publiceras inom ramen för serien Mediehistoriskt arkiv strax efter årskiftet 2013.