Något om begreppet digitalisering

I en tid när den digitala utvecklingen förefaller diktera våra livsvillkor, när det mesta håller på att bli internet, och när mobiler vilka beskrivs som ”smarta” ägs av 90 procent av befolkningen – ja, då finns det goda skäl att se närmare på vad ett begrepp som digitalisering innebär. Rent generellt vet nog de flesta vad digital betyder och vad som menas med digitalisering. Men en enkel sökning på begreppet i slutet av 2013 ger ändå en träffbild med sinsemellan väldigt olika karaktär: på en radiochefsdebatt hävdades det att digitaliseringen är den viktigaste frågan för så väl public service som kommersiell radio, i ett annat sammanhang ska digitalisering spara miljarder när statliga myndigheter med fler än 50 anställda går över till att beställa varor och tjänster digitalt, i ett tredje fall har Kulturrådet på uppdrag av regeringen genomfört en studie om digitaliseringen på scenkonstområdet, i en fjärde variant är det Sveriges Kommuner och Landsting som träffat en överenskommelse för att främja digitalisering av offentlig sektor, och i ett femte fall handlar det om skolans digitalisering. Till dessa fem nyhetsområden hade man bokstavligen kunnat addera hundratals andra.

Digitalisering är idag en minst sagt mångfacetterad verksamhet – men vad betyder den egentligen? Det ryktas att Samordningssekretariatet för digitalisering (Digisam) har för avsikt att förtydliga definitioner och tolkningar av begreppet. I väntan på det är ambitionen med detta avslutande bokkapitel att reda ut åtminstone ett par aspekter av en term som numera används i de mest skilda sammanhang. För ser man efter närmare är det faktiskt inte speciellt lätt att nagla fast vad termen digitalisering står för. Snarare präglas den av betydelser som skiftar – ibland till och med betänkligt. Som journalisten och författaren Karl-Erik Tallmo påpekat tycks digital numera ”syfta på nästan allt som har med datorer att göra, det som förr kunde kallas datorisering, ADB, nätnärvaro, webbpublicering, eGovernment, digitala tjänster och så vidare. En bonde som låter en dator övervaka mjölkningen har digitaliserat ladugården.” Digitaliseringen beskrivs också som något vi står inför, något som snart kommer att förändra det mesta. Den kommer hjälpa oss att spara, ge oss bättre teater och lära barn mera – om man nu tar fast på några av de områden som jag nämnde ovan. Men digital informationsteknik är ju knappast något nytt. Det blir snarare missvisande när digitalisering framställs som ny, för i själva verket börjar den bli gammal med tjugo år på nacken om det gäller webben, och ett halvt sekel om det handlar om internet. Strängt taget är det därför nästan omöjligt att exakt beskriva – eller veta – vad som numera menas med digitalisering (eller digital). På tidningen Computer Sweden och dess språkwebb finns en lista där mer än femtio olika termer förekommer som börjar med ”digital”. Främst är det dock begreppet digitalisering som är problematiskt eftersom det används så ofta i den samtida kultur- och mediedebatten. Det gäller också i näringssammanhang, där somliga hävdat att svenska företag måste bli bättre på att ”ta till sig digitaliseringens möjligheter”. För landets företag är ”en ökad digitalisering en nyckelfaktor”, skrev till exempel bankiren Michael Wolf och David Mothander från Google i Dagens Industri sommaren 2013. Digitalisering var eftersträvansvärd – och ju mer desto bättre. Framför allt beträffande ”små och medelstora företag, de som står för den största jobbtillväxten.” För dem gällde rätt och slätt devisen att ”digitalisering är en bra affär.”

Det är lätt att raljera över den här typen av förenklingar, men att digitalisering betyder många saker innebär inte att begreppet förlorat sin betydelse – tvärtom. Men termen lever på flera sätt sitt eget liv, och kan därför som i Nationalencyklopedin definieras på ett synnerligen vagt sätt. Digitalisering sägs där nämligen vara ”ett begrepp som innebär att material av skilda slag omformas för att kunna bearbetas i dator.” Att datamaskiner är centrala för det digitala informationssamhället har förstås inte undgått någon. Datorer kan visserligen vara analoga, men digitaliseringstermens kopplingar och starka associationer till datorer understryker begreppets tekniska grund. Den mer tekniska förståelsen av digitalisering har under det senaste decenniet emellertid kommit i skymundan för ett mer vardagligt språkbruk, där termen avser något annat, större och mera omfattande. Ibland refererar digitalisering till en sorts överföring av information i digitalt format, men i samhällsdiskussionen idag har begreppet oftast en vidare betydelse. Somliga har hävdat att den diskussionen främst rör sig på två plan: dels handlar det i vissa sammanhang (framför allt i arkiv-, biblioteks- och museisektorn) om teknisk digitalisering, det vill säga omvandling av material till digital information, dels handlar diskussionen på ett mer allmänt (och inte sällan politiskt plan) om en sorts samhällelig digitalisering vilken i regel är synonym med önskemål om en generellt ökad användning av datorer och internet. Computer Sweden har träffande påpekat att digitalisering i den senare bemärkelsen närmast är att beteckna som en ”jargong för övergång till ett helt it- och internetbaserat samhälle”.

Ett slentrianmässigt uttryckssätt behöver dock inte innebära att en term mister sin betydelse. I fallet med digitalisering är det snarare tvärtom. Det är paradoxalt nog tack vare ett oprecist användande som begreppet gjort karriär – och blivit ytterst betydelsefullt inom flera samhällssektorer. Digitalisering är här både ett pågående samhälleligt fenomen, och ett innerligt önskvärt tillstånd (åtminstone för somliga), vilket bäst beskrivs som ett slags tekniskt omdaningsförlopp. Digitaliseringens tid är i så motto en samtidshistorisk period som vi för närvarande genomlever. I den här bemärkelsen är digitalisering närmast att likna vid en teknologisk moderniseringsprocess i stil med förra seklets urbanisering, individualisering eller demokratisering – vilken Sverige av ekonomiska, sociala och kommersiella skäl inte har råd att missa, därav det stora politiska intresset för frågan.

En kommentar

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *