Spotifymanus snart klart

Mitt och Rasmus Fleischers manuskript till den kommande boken, Den svenska enhörningen. Storyn om Spotify, börjar nu så smått bli klart. För egen del återstår avslutningskapitlet, där vi dels tänker skriva några rader om vår egen relation till Spotify med utgångspunkt i vårt pågående forskningsprojekt, dels möjligen lite mer spekulativt med tanke på den förestående börsintroduktionen (som Rasmus tidigare skrev om här: Spotifyspekulationer). Hursom, det näst sista kapitlet handlar om åren 2015 (och framåt) – och börjar så här:

I juni 2015 blev det känt att TeliaSonera köpt in sig som delägare i Spotify. Investeringen motsvarade nästan en miljard svenska kronor, men för denna stöddiga summa fick TeliaSonera ändå bara ynka 1,4 procent av aktierna i musiktjänsten. För Spotify spelade nu i den allra högsta finansiella ligan. Utöver TeliaSonera investerade ytterligare tolv bolag i Spotify, bland annat den amerikanska investmentbanken Goldman Sachs och Abu Dhabis nationella investeringsfond. Affären gjorde att Spotify fick in astronomiska 4,3 miljarder kronor i ny finansiering. Det var den allra största summa pengar som Spotify någonsin håvat in, mer än alla andra externa finansieringsrundor tillsammans (under alla tidigare år). Enligt siffror som offentliggjordes i samband med affären hade Spotify nu 75 miljoner aktiva gratisanvändare och 20 miljoner betalande abonnenter. Med råge var man nu världens största strömmande musiktjänst (även om det på YouTube fortsatt spelades än mer musik). Spotify värderades följaktligen till 68 miljarder kronor – att jämföra med TeliaSoneras dåvarande värdering på 212 miljarder kronor.

”Vi har en lång och bra relation till Telia, och jag är glad att vi har möjligheten att ta den till nästa nivå med det här strategiska partnerskapet”, påtalade en nöjd Daniel Ek i ett pressmeddelande. Men viktigare för affären var sannolikt kompanjonen Martin Lorentzon. Han hade tidigare arbetat på Telia, och 2013 valts in telekomjättens styrelse. Givetvis hade Lorentzon inte själv deltagit direkt i investeringsbeslutet, men det hävdades i presskommentarer att han varit en central person ”för att öka förståelsen mellan de två bolagen.” Investeringen sågs också som ett tydligt tecken på trenden i telekombranschen med operatörer som lierade sig med innehållsleverantörer för att skapa attraktiva kunderbjudanden. Mediernas infrastruktur, form och innehåll konvergerade alltmer.

I samband med affären gjorde Dagens Industri en uppräkning av de bolag som investerat i Spotify. Många av dessa investmentbolag har tidigare passerat revy i den här boken, och bland de allra första delägarna av Spotify fanns naturligtvis de tre stora skivbolagen (Universal, Sony och Warner). Andra tidiga investerare under perioden 2008-09 inkluderade de svenska riskkapitalbolagen Creandum och Northzone (som 2015 gjorde en återinvestering), liksom brittiska Wellington Partners och Hong Kong-baserade Horizons Ventures. Under 2011 tillkom ägarna DST Global, Kleiner Perkins Caufield & Byers, Accel Partners, och under 2012 AFSquare, Coca-Cola, Fidelity Ventures, Lakestar och Goldman Sachs. Lägg därtill riskkapitalbolaget Technology Crossover Ventures, vilka som vi tidigare skrivit gjorde en storsatsning i Spotify under 2013.

Vår poäng med att rada upp alla dessa investmentbolag är inte att vara noggranna. Vitsen är snarare att visa hur inkognito det finansiella ägandet är. Som delägare av Spotify står dessa anonyma investmentbolag i bjärt kontrast till musikvärldens hajpade och ständigt uppvaktade popstjärnor. Om Taylor Swift och Beyoncé vet vi det mesta – om finansiella aktörer som Horizons Ventures eller AFSquare inget alls. Den som lyssnar på musik på Spotify associerar knappast till Goldman Sachs, Coca-Cola eller för den delen Abu Dahbis nationella investeringsfond. Ändå bestämmer de.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *