Böcker

mass_omslag

Massmedieproblem. Mediestudiets formering

Under 1960-talet blev begreppet massmedia ett nytt modeord i svenskt samhällsliv. Med televisionens intåg, populärkulturens uppsving, och häftiga debatter runt filmpolitiken kom behovet av kunskap om medier att framstå som akut. De så kallade massmedieproblemen turnerades ständigt i den allmänna diskussionen. Boken Massmedieproblem. Mediestudiets formering handlar om hur den svenska medieforskningen etablerades. Det skedde i hög grad i ett tämligen diffust gränsland mellan […]

infobok_omslag

Information som problem – Medieanalytiska texter från medeltid till framtid

Med hjälp av ett långt tidsperspektiv försöker den här boken tematiskt att undersöka informationsförsörjningens kontinuiteter och avbrott. Ambitionen varit att berätta och belysa, diskutera och spekulera om informationsförsörjningens svårigheter, möjligheter och utmaningar i det förflutna, i nuet och i framtiden. Vad är information? Är information detsamma som kunskap? Har värderingen av information förändrats över tid? […]

omslag_återkopplingar

Återkopplingar

Det bedrivs alltför lite mediehistorisk forsk­ning i Sverige. Mediehistoria kan – och bör – skrivas på många olika sätt. En ambition inom den kulturhistoriska medieforskning som presenteras i den kommande boken, Återkopplingar, är att genom ett breddat mediebegrepp och historisk sensi­bilitet uppdatera mediestudiet. Förnyelsen sker inte sällan i skärningspunkten mellan den ofta teknikdeterministiska mediearkeologin och […]

omslag_digitalism

Digitalism. När allting är internet

Allt som kan digitaliseras kommer att digitaliseras. Allt, från hur vi roar oss på fritiden till hur vi löser komplexa samhällsproblem, kan reduceras till ettor och nollor. Internet är lösningen på, ja, allt. Eller? För samtidigt krisar mediehusen, vi har fått en digital underklass, skolan blir sämre och Facebook gör oss möjligen olyckliga. Alla är […]

118t

Skosmörja eller arkivdokument?

Bör filmarkiv främst bevara eller förevisa sina samlingar? Noggrant tillvarata och katalogisera – eller visa och sprida film? Henri Langlois, grundaren av Cinémathèque Français menade att om film aldrig visas, utan endast förvaras i metallburkar, kommer den att sluta som skosmörja. Den digitala utvecklingen förefaller givit honom rätt; bred tillgäng­ lighet till filmens historia är […]

111t

Myten om internet

Internet utgör idag navet i många delar av våra liv: arbete, umgänge, fritid, samhälle, service och ekonomi. Nätet och vår användning av det förknippas ofta med begrepp som öppenhet, kommunikation över gränser och delaktighet. De populäraste tjänsterna är gratis att använda, men vi betalar med den data vi lämnar efter oss. Åsikter, beteenden och nätverk […]

115t

Moving Data. The iPhone and the Future of Media

Less than two years after its 2007 release, the iPhone vaulted into a symbol of the media engagement now transforming the world. Combining urban culture, social media, and mobile connectivity, the iPhone provided an embodied experience of movement within everyday life and the dynamic personalization of media amid constant flows of data. Today, millions of […]

4t

Efter The Pirate Bay

Vilket slags Internet vill vi egentligen ha? Vem skall bestämma över nätet, och enligt vilka kriterier? Hur bör en progressiv nätpolitik se ut? Var utspelar sig samtidens mest brännande nätpolitiska konflikter? Hur skall man förstå den delandets kultur som präglar Internet? Om fildelning är en folkrörelse, är det rimligt att kriminalisera en hel ungdomsgeneration? Kan […]

8t

Citizen Schein

Harry Schein är en av den moderna svenska mediehistoriens mest inflytelserika personer. Hans initiativ till filmreformen 1963 och inrättande av Svenska Filminstitutet (SFI) är väldokumenterat och omskrivet – inte minst av honom själv. Vid sidan av ledarskapet för SFI hade han en mängd nyckelpositioner inom filmbransch, press och etermedia. Schein var också en flitig skribent […]

6t

The YouTube Reader

På bara några få år har YouTube fullständigt revolutionerat medielandskapet. Det är den snabbast växande sajten i webbens historia – och världens största arkiv för rörliga bilder. The YouTube Reader är den första internationella forskningsantologin om denna videosajt. I boken beskrivs YouTube ur en rad olika perspektiv, till exempel som industri, som databas och som […]

7t

I bildarkivet. Om fotografi och digitaliseringens effekter

Under det senaste decenniet har fotografierna lämnat sina kapslar och hängmappar i arkiven för att i binär form framträda i ett nytt gränssnitt på Internet. På webben befinner man sig alltid i själva bildakrivet; där presenteras och distribueras fotografier på helt nya sätt. I den här boken diskuterar sex stycken foto-, konst- och mediehistoriker den […]

28t

Mediernas kulturhistoria

Historiska diskussioner om medier har länge dominerats av olika framstegsberättelser. Mediehistoriens mening tycks här bero på vad den pekar fram emot. Om kilskriften kulminerar i Gutenbergs tryckpress, når Turingmaskinen följaktligen sin höjdpunkt i Apples senaste gränssnitt. Men vid varje tidpunkt i historien finns ett vidsträckt medielandskap som väntar på att utforskas. Den här boken är […]

27t

Berättande i olika medier

I en tid när medierna konvergerar – konvergerar då även berättandet? Har det framväxande digitala medielandskapet radikalt förändrat förutsättningarna för hur man konstrueraren historia? Att medier är betydelsefulla i berättarsamman- hang är det få som betvivlar, medieformer influerar både innehåll, handling och berättarteknik, samt inte minst hur berättelser används. Men existerar det verkligen ett medie- […]

29t

Medier och politik. Om arbetarrörelsens mediestrategier under 1900-talet

Kring 1900 är den svenska arbetarrörelsen fientligt inställd mot modernitetens massmedier – trots att merparten av rörelsens företrädare är mediearbetare. Alla av förgrundsgestalterna är ju tidningsredaktörer August Palm och Axel Danielsson, Hjalmar Branting och Per Albin Hansson. Mer än sextio år senare har Olof Palme på ett normativt sätt förändrat hur svenska politiker bör förhålla […]

26t

1897. Mediehistorier kring Stockholmsutställningen

Mediehistoria var länge liktydigt med historien om 1900-­talets massmedier – press, radio, teve och film. I den här boken skildras istället ett äldre medielandskap. Med utgångspunkt i Stockholms-­ utställningen 1897 beskriver författarna det utbud av gamla och nya medier som samlades på utställningen, från äldre attraktioner som camera obscura, dioramor och vaxfigurer till spektakulära nyheter […]

51t

Det förflutna som film

I antologin “Det förflutna som film och vice versa – om medierade historiebruk” skriver nio historiker och filmvetare om massmedial historieförmedling. Ämnet är lika aktuellt som när boken kom ut för några år sedan. Olika former av webbaserad och televisuell iscensättning av det förflutna rör sig alltmer obesvärat mellan historiska fakta och underhållande fiktion. Syftet […]

framsida_avhandling

Svensk film och visuell masskultur 1900

“Man känna nog igen sig på duken”, skrev liberala Ystads Allehanda i maj 1907 efter premiären på BILDER FRÅN YSTAD. Från Biografteatern vid Stortorget rapporterade tidningen att “flere personligheter äro fotograferade och bland stadens sevärdheter har man upptagit vår gamla klosterruin, storgatorna, rådhuset, torget en vardagsmorgon [och] hamnen.” Ivriga att för första gången se sin […]