Är idag med och “undertecknar” ett akademiker-upprop mot nedskärningen av kulturtidskrifternas ekonomiska bidrag i Aftonbladet: Stoppa attacken mot kulturtidskrifter. Upprop: Akademiker tar ställning mot alliansens åtstramningar. Det hela har raskt och imponerannde organiserats av Daniel Strand, doktorand i forskarskolan i kulturhistoriska studier vid Stockholms universitet. Det hela är så dumt att man tar sig för pannan; “som akademiker kräver vi därför att Alliansen drar tillbaka förslaget och låter kulturtidskriftsstödet vara kvar i sin nuvarande form.” Tänk om – tänk rätt.
Inom ramen för vår grundutbildning i medie- och kommunikationsvetenskap ger jag imorgon en föreläsning om “Digitalisering & mediepolitik”. Det kommer dels att handla om behovet av att reformera kultur- och mediepolitiken i ljuset av den omställningsprocess som digitaliseringen innebär, dels om behovet av att ta ett större begrepp på dessa frågor – och inte stirra sig blind på ständigt återkommande frågor kring nyhetsmedier och demokrati. Jag har tidigare använt Harry Scheins 40-år gamla uppmaning till utbildningsminister Ingvar Carlsson, och den förtjänar att citeras igen: “Det finns en filmutredning, en litteraturutredning, en massmediautredning, presstödsutredning, etc. Dessutom håller jag på med kabel-tv. Är det riktigt att på detta sätt isolera frågorna från varandra? Krävs det inte en sammanhängande informations- och kommunikationspolitik?”
För den intresserade kan föreläsnigen laddas ned som pdf här: mkv_digitala_medier_snickars.
In two weeks time I will give a lecture in Norway at the seminar of aesthetics at Oslo university, From Documents to Data – Following Files within the Digital Humanities. Not quite sure yet exactly what I will talk about – but the relation between heritage object and various metadata attached to these and the inherent data that can be deduced from heritage materials in digitized form … well that is something I have been thinking about lately.
Det är så denna vecka dags för den sista föreläsningen i doktorandkursen i medieteori – och då handlar det om medialiseringsteori. Medialisering betraktas ofta som en sorts lång moderniseringsprocess där forskare försöker få korn på hur medier med tilltagande intensitet påverkar samhälle och kultur – detta i form av en historisk och vågliknande process (som enligt vissa) pågått under mycket lång tid (tänk: alfabetisering). I grova drag är det ungefär så som medialiseringsteori i en medie- och kommunikationsvetenskaplig kontext ter sig. Det är ett forskningsområde som snabbt vuxit i omfång och attraherat en mängd medieforskare i framför allt Nordeuropa. Å ena sidan finns här en betydande forskningspotential, å den andra sidan är medialiseringsteorin synnerligen historiskt anspråksfull (och därigenom ganska problematisk).
För den intresserade kan föreläsningen laddas ned som pdf här: mkv_medieteori_8.
Två av mina senaste böcker – Digitalism och Information som problem – har nyligen recenserats i Biblioteksbladet. Mikael Gille på Västerås stadsbibliotek är överlag positiv till min bok Digitalism, som han karakteriserar som ett “slags kritisk och kommenterad resumé över hur internet och digitalisering blivit något som förändrat allt. Boken är (allmän-)bildande, och kan med fördel sättas i händerna på den som tycker att det hänt alltför mycket under alltför kort tidsrymd. Den som inte ser sig drabbad av denna fartblindhet får möjlighet till avstämning och fördjupning.”
Lars Burman menar å sin sida i en recension av Information som problem att boken “i fjorton intressanta texter fiskar … upp historiska och moderna exempel och frågeställningar. Tillsammans utgör dessa en värdefull introduktion till samtidens media- och informationspredikament. Rikedomen är sådan att recensenten inte kan ge en täckande översikt, annat än att konstatera betydelsen av fortsatt forskning på området. Istället gör jag några nedslag i den vackert formgivna boken. Bildmaterialet bidrar till att mana fram väldigheten av informationskulturens utmaningar.”
Burman trycker just på samtidens utmaningar där nutidens överflöd av information leder till närmast ohanterliga svårigheter för ett nationalbibliotek som Kungliga biblioteket. När det gäller min egen text skriver Burman bland annat att “Snickars omfattande och avslutande artikel heter just ‘Information overload’ och är en rik mediehistorisk och medieteoretiskt genomgång. Den ger en nyttig påminnelse om hur den pågående revolutionen egentligen är funtad, och understryker att informationsöverflöd alltid funnits, liksom det alltid funnits filtersystem för att göra information hanterlig.” Faktum är att min artikel föranleder Burman att erinra sig en dikt han skrev som tonåring i början av sjuttitalet, med strofer som: “Error, terror, overflow.” Om något är även det en påminnelse om att samtidens informativa överflöd har en historia.
Recensionerna kan laddas ned som pdf här: recension_biblioteksbladet
Denna veckas föreläsning i doktorandkursen i medieteori handlar om digitala medieteorier – eller snarare förhistorien kring dessa. Utgångspunkten är texter av Claude Shannon, Alan Turing och Vannevar Bush, där föreläsningen skisserar olike utvecklningslinjer och kopplingar mellan medie- och datahistorien. Det ävergripande temat handlar i så måtto om medial informationshantering i en datalogisk kontext.
För den intresserade kan föreläsningen laddas ned som pdf här: mkv_medieteori_7.
Annenberg Press har nyligen publicerat e-boken WikiLeaks: From Popular Culture to Political Economy, i vilken jag har skrivit en text. Artiklarna är ursprungligen hämtade från en temasektion i en tidskrift, och givet aktualiteten med Julian Assange är det hela påpassligt. Möjligen går det också att sälja ett par exemplar med tanke på det låga priset (4,99 dollar). Christian Christensen är redaktör för boken, och flera bekanta internationella medievetare medverkar – därtill har den ett snyggt omslag.
I senaste numret av Biblioteksbladet skriver Jakob Kihlberg på temat “Digital humaniora – nytt forskningsfält“, detta apropå den konferens som hölls för en tid sedan om digital humaniora och bibliotek på Södertörns högskola. Hur digitalisering förändrar vetenskapliga discipliner samt inte minst bibliotekens funktion i sammanhanget utgjorde tema. Om mig själv (som höll en keynote på konferensen) skriver Kihlberg: “Pelle Snickars, professor i medie- och kommunikationsvetenskap vid Umeå universitet, framhöll bland annat att en satsning på tillgång till material inte längre är tillräckligt. Fokus behöver flyttas från tillgången till själva användningen – eller snarare den potentiella användningen – av materialet. Frågor om datakvalitet, metadata och taggning blir då viktigare och en central uppgift blir att tillhandhålla gränssnitt med praktiska verktyg för dataanalys. Snickars efterlyste även satsningar på datalab i biblioteksmiljön där forskare och studenter kan arbeta med visualiseringar och annan typ av analys.” Det är en utmärkt sammanfattning, och det ska bli intressant att följa hur bibliotekssektorn framöver tar sig an digital humaniora som både en möjlighet och en utmaning.
Idag ska jag hålla en föreläsning på höstkonferensen för Svensk förening för informationsspecialister på Umeå universitetsbibliotek. Den handlar delvis om min bok Digitalism, och delvis om medier som kod. Jag är nu precis klar med mina slides – och den som är intresserad kan ladda ned dem som pdf här: snickars_digitalism_sfis.
Arbetet med min doktorandkurs i medieteori fortskrider – denna vecka har det handlat om feministisk medieteori med fokus på texter av Laura Mulvey, Donna Haraway och N. Katherine Hayles. Cyborgens vara står med andra ord på schemat – eller som Haraway formulerat det: “I would rather be a cyborg than a goddess.”
För den intresserade kan föreläsningen laddas ned som pdf här: mkv_medieteori_6.
