Svensk film och visuell masskultur 1900
“Man känna nog igen sig på duken”, skrev liberala Ystads Allehanda i maj 1907 efter premiären på BILDER FRÅN YSTAD. Från Biografteatern vid Stortorget rapporterade tidningen att “flere personligheter äro fotograferade och bland stadens sevärdheter har man upptagit vår gamla klosterruin, storgatorna, rådhuset, torget en vardagsmorgon [och] hamnen.” Ivriga att för första gången se sin stad i rörliga bilder skyndade Ystadsbor till. Inte minst lockade möjligheten att kanske se sig själva på film. BILDER FRÅN YSTAD var mycket populär och blev ett stående inslag i Ystads Biografteaters programtablå ovanligt länge i nära nog två veckor. Tio minuter lång ingick den i ett bioprogram med “SKIDTÄVLING I ST. MORITZ (Mycket intressant), EN SNOBB SOM SKRIDSKOÅKARE (Komisk), JÄRNVÄGSIDYLL (Edison films) [och] HAPPY BOB PÅ RÅTTJAKT (Mycket komisk).” När programmet byttes kvarstod BILDER FRÅN YSTAD, ett tecken på att lokalfilm var mer omtyckt än dråpliga burlesker och bilder från fjärran — åtminstone under en kortare tid. Ystads Allehanda påpekade att “de lyckade Ystadsbilderna, som under förra veckan visats å Ystads biografteater, har varit en god ‘dragningskraft’ på publiken, varför dessa bilder bibehållas.” Filmen, numera förkommen, spelades in av AB Biokronan. Bakom kameran stod sannolikt Charles Magnusson, som med tiden blev verkställande direktör i filmbolaget AB Svenska Biografteatern, föregångaren till Svensk Filmindustri. Svenska Bio, som AB Svenska Biografteatern ofta kallades, var hemmahörande i Kristianstad. Som ett av de dominerande bolagen på den svenska filmmarknaden ägde Svenska Bio mot slutet av 1907 ett tjugotal biografteatrar runt om i Sverige. Som brukligt hyrde eller köpte man in film från andra bolag, främst det internationellt ledande franska Pathé om man följer bolagets liggare, och sammanställde dem till program att visa på sina biografer.
Ladda ned ursprungsversionen av avhandlingen Svensk film och visuell masskultur 1900 (Stockholm: Aura, 2001) här (1 mb).