Imorgon håller jag den femte föreläsningen i masterkursen i digital historia vid Lunds universitet. Det kommer att handla om presentation av historiska studier i olika gränssnitt, liksom om tidskriften Journal of Digital History – och dess speciella sätt att hantera både argumentation, kod och beskrivning av densamma. För den intresserade finns alla slides till föreläsningen som en PDF här:
Imorgon håller jag den fjärde föreläsningen på kursen om digital historia på masterprogrammet för historiska studier vid Lunds universitet. Det kommer bland annat att handla om gränssnitt och hur historiskt källmaterial presenteras på webben. Därtill blir det en hel del om ett tidigare forskningsprojekt – Digitala modeller – med fokus på en mer specifik förståelse av vad digitisering innebär. För den intresserade finns 102 slides att ladda ned här:
Imorgon håller jag den tredje föreläsningen på masterkursen om digital historia vid Lunds universitet. Det kommer att handla om forskningsprogramet Digarv, liksom om digitisering av kulturarv – det senare är ju även tema för det bokmanus jag just nu arbetar med. Vi ska också göra en mindre datalabb kring tolkning av handskrift genom HTR (Handwritten Text Recognition). För den intresserade finns här 108 slides att titta närmare på:
Jag är lite sen på bollen – men såg nyligen att min bok Audiovisuella arkiv: en svensk mediehistoria 1930–1990 recenserats i Historisk tidskrift (nummer 1, 2026). Det är filmvetaren Erik Florin Persson som anmält min bok – i synnerligen positiva ordalag. “Boken är på många sätt enastående för den som är intresserad av audiovisuellt kulturarv och källmaterial och erbjuder en välbehövlig institutionell och mediehistorisk förståelse för de problem som en forskare idag ställs inför.” Florin Persson påpekar också att det i min bok figurerar “en polemisk udd mot de många forskare som använt sig av radio- och tv-material, men som sällan adresserat frågor om hur lite material som faktiskt finns bevarat från den svenska televisionens och radions första decennier”. Florin Persson riktar dock viss kritik mot bokens heltäckande ambition, som “stundtals kanske [är] väl detaljerad, med en uppsjö av namn, utredningar, skrivelser ock akronymer, samt en del omtagningar” – vilket jag ju kan hålla med om. Samtidigt påpekar Florin Persson att det just i detaljnivån och den rikhaltiga empirin finns “uppslag för framtida forskare att ta sig an” – ett omdöme som jag instämmer i. För den intresserade finns hela recensionen här som en PDF:
Imorgon är det så dags för den andra föreläsningen i masterkursen om digital historia vid Lunds universitet. Det kommer att handla en hel del om metod – med fokus på utforskandet av såväl medeltida pergament som webbarkiv. För den intresserade finns 102 slides att ladda ned här:
Idag startade masterkursen om digital historia (DIKM01) på Lunds universitet – och imorgon är det dags för den allra första längre föreläsningen. Det kommer att handla om vad digital historia är för något och en hel del om medieteori – liksom om att omvandla betänkandet Ett systematiskt utforskande av den svenska allmogekulturen (I & II) till ett dataset för analys. För den intresserade finns 90 slides att ladda ned här:
Imorgon börjar den kurs i digital historia jag undervisar på masterprogrammet i historiska studier på Lunds universitet. Det kommer att handla om själva kursen förstås och dess upplägg – men också något om Egyptens långa historia, Narmerpaletten och 3D. Därtill om hur ett lika anonymt förfärande som ikoniskt fotografi från Förintelsen fått sin förklaring (nästan) med olika digitala metoder. För den intresserade finns 66 slides att ladda ned här som PDF:
Historikern Lars Ilshammar har i dagarna recenserat vår bok Riksdagens mediehistoria i Dagens Arena. Han gillar vår bok och påpekar att demokratins vardag i den träder fram som en historia om kommunikationsteknik. “Ett nytt akademiskt verk lyckas sällan förändra hela perspektivet på välkända historiska ämnen. Ännu mer sällsynt är att den gör det genom att visa att vi länge har ställt fel frågor.” Författarna frågar sig inte i första hand vilka viktiga beslut som fattades eller vilka retoriskt lysande tal som hölls – de undersöker i stället “den osynliga infrastruktur som gjorde besluten möjliga: pappersflödena, telefonerna, högtalarna, stenograferna, voteringsmaskinerna och förstås – datorerna” Boken behandlar grå medier: “det dolda maskineri som får arbetet i kammaren att flyta och håller demokratin igång, men sällan syns själva.” Recensionen återfinns här.
Nästa vecka håller jag en introduktionsföreläsning på kandidatprogrammet i digitala kulturer – som just tematiserar dessa två begrepp. Det kommer att både handla om digitala kulturstudier och hur mediet alltid spelar roll eftersom digital kultur är en ny form av mediekultur. För den intresserade finns alla mina slides som en PDF här:
I veckan har kandidatprogrammet i digitala kulturer vid Lunds universitet terminstart. Jag håller i ett par föreläsningar på kursen DIKA01 – bland annat en översikt av medielandskapet (både i tid och rum). För den intresserade finns alla föreläsnings-slides som en PDF här: