Förra veckan fick jag ett glädjande besked från Vetenskapsrådet – tillsammans med tre kollegor fick vi en ansökan beviljad i forskningsprogrammet om digitaliseringens samhälleliga konsekvenser. Titeln på vårt projekt – Silicon Valley Sweden – antyder vad det hela ska handla om. Så här skrev i vår sammanfattning: “I Netflixserien The Playlist (2022) berättas historien om hur Spotify revolutionerade musikbranschen och blev Skandinaviens största medieföretag. I en annan tv-serie, The Pirate Bay (2024) handlar det om framväxten av världens största fildelningssajt. Dessa serier är tidstypiska tecken på hur en ny typ av historieskrivning håller på att få fäste i Sverige: den handlar om hur techföretag och nya digitala medier och tekniker – ofta med rötterna i Silicon Valley – har förändrat det svenska samhället. Men trots Silicon Valleys stora inflytande vet vi förvånansvärt lite om hur relationerna mellan Sverige och Silicon Valley har sett ut historiskt. Idag är begrepp som tech och start-up vardagsmat, och ett företag som Spotify ett självklart inslag i berättelsen om Sverige. Hur blev det så? Forskningsprojektet Silicon Valley Sverige (SIVAS) kommer att utforska relationen mellan Sverige och Silicon Valley mellan 1970 och idag. Genom att vidga perspektiven från enskilda tech-genier och triumfatoriska företagshistorier kommer SIVAS ta sig an den här historien som en process vilken på ett genomgripande plan förändrade det svenska samhället. Silicon Valley förstås inte bara som en inflytelserik plats, utan som ett bredare begrepp som rymmer idéer om entreprenörskap, innovation, teknik, finans – och, i förlängningen, hela mänsklighetens framtid. SIVAS kommer att undersöka hur de här idéerna cirkulerade mellan Sverige och Silicon Valley, hur de institutionaliserades inom den växande tech-branschen, men också vid universiteten, inom managementlitteraturen och dagspressen.” Forskargruppen består av mig, historikern David Larsson Heidenblad (även han vid Lunds universitet), idéhistorikern Annelie Drakman från Uppsala universitet, samt medievetaren Jonas Andersson Schwarz vid Södertörns högskola. Med hjälp av tvärvetenskapliga perspektiv är vår ambition att kartlägga och analysera en central, men än så länge outforskad, pusselbit i det samtida Sveriges historia. Min kollega, systemutvecklaren Mathias Johansson (Lunds universitet) kommer också att vara med på ett hörn; SIVAS kommer därtill att samarbeta med Internetstiftelsen.
Imorgon är det så dags för den fjärde gemensamma föreläsningen för kurserna om digitalt kulturarv och digital historia på Lunds universitet. Det kommer att handla om Vetenskapsrådets forskningsprogram Digarv, om AI och forskningspolitik, samt om kostnad för att digitalisera och etiska frågeställningar förknippade med densamma. För den intresserade finns 95 slides att ladda ned här:
Under veckan som gick höll FD Merisa Martinez och FD Karin Glasemann varsin gästföreläsning på kursen i digital historia och på kursen i digitalt kulturarv på Lunds universitet. Glasemanns föreläsning hade titeln, “Kulturarvets digitalisering – vad, varför, hur?”, och Martinez pratade om den avhandling hon disputerade på förra året vid Högskolan i Borås, Material Awareness: Exploring the Entanglement of Library Digitization and Digital Textual Scholarship. Bägge har frikostigt delat med sig av sina presentationer nedan:
Imorgon är det så dags för den tredje gemensamma föreläsningen för kurserna om digitalt kulturarv och digital historia på Lunds universitet. Det kommer att handla om forskningsprojektet Välfärdsstaten analyserad, om att kurera riksdagsprotokoll – liksom om metoden temamodellering. För den intresserade finns alla föreläsningsslides tillgängliga här:
Imorgon är det så dags för den andra gemensamma föreläsningen för kurserna om digitalt kulturarv och digital historia på Lunds universitet. Det kommer mest att handla om forskningsprojektet Digitala modeller – som genomfördes tillsammans med Tekniska museet i Stockholm – samt om hur kulturarv kan digitaliseras på högst olika sätt. För den intresserade finns alla föreläsningsslides tillgängliga här:
Imorgon är det dags för den andra enskilda föreläsningen på kursen om digitalt kulturarv på Lunds universitet. Jag kommer att tala om kulturarvets mediehistoria och dess digitalisering med fokus på bland annat webbarkiv och migrering av audiovisuellt kulturarv. För den intresserade finns alla föreläsningsslides tillgängliga här:
Imorgon är det dags för den andra enskilda föreläsningen i masterkursen om digital historia. Det kommer att handla om digital humaniora, om digitala metoder och forskning som praktik – liksom om webbarkiv. För den intresserade finns alla föreläsningsslides tillgängliga här:
Idag är det dags för den första enskilda föreläsningen på kursen i digitalt kulturarv vid Lunds universitet. Fokus ligger på olika definitioner av digitalt kulturarv, liksom de tekniska svårigheter som digitalisering av äldre material ofta resulterar i. Uppmärksamhet kommer också att ägnas åt den form av medietransfer som all digitalisering ger upphov till. För den intresserade finns alla föreläsningsslides tillgängliga här:
Idag är det dags för den första enskilda föreläsningen på masterkursen i historiska studier vid Lunds universitet med fokus på digital historia. Jag kommer bland annat att prata om ett (lätt misslyckat) forskningsprojekt kring digitaliserad dagspress, några olika definitioner på vad som kännetecknar digital historia – samt en hel del om (tysk) medieteori. För inom digital historia spelar nämligen mediet alltid roll. För den intresserade finns etthundra föreläsningsslides tillgängliga här:
Idag börjar två kurser vid Lunds universitet – Digitalt kulturarv (ABMF10) och Digital historia (DIKM01) – som jag har kursansvar för. De är ett slags systerkurser med några gemensamma föreläsningar. Dagens introduktion presenterar kursinnehåll och kurslitteratur. Jag kommer också att säga något om massdigitaliseringens politik, detta som ett slags introducerande raster vilket återkommer tematiskt i bägge kurser. För den intresserade så finns alla slides att ladda ned här som en PDF: