Föreläsning på Fotoskolan Sthlm om museifotografi

Idag ska jag göra en presentation om museifotografi inom ramen för en föreläsningsserie om fotografihistoria på Fotoskolan i Stockholm. Det kommer att handla både om museifotografi på 1850-talet (Roger Fenton) liksom om den senare svenska utvecklingen med fokus på Nordiska museets fotoverksamhet. Den bärande tanken i föreläsningen är att museifotografi är en flytande genre – speciellt över tid. Bilders proveniens spelar mindre roll, snarare är det innehållet som står i centrum. För den intresserade kan mina föreläsnings-slides laddas ned här:

Om digital historia i Lychnos

I den idéhistoriska årsboken Lychnos har jag varit gästredaktör för en temasektion om digital historia. Att sätta samman ett tema om digital historia i bokform kan möjligen ses som något av en anakronism. Som årsbok för idé- och lärdomshistoria publiceras Lychnos alltsedan 1936 i analog form – även om alla årgångar sedan 2005 finns tillgängliga som PDF på webben. Icke desto mindre presenteras i årsboken åtta kapitel som ger en antydan om bredden av forskningsfält kring digital historia som trotsar många disciplingränser; bidragen är författade av fyra idéhistoriker, tre historiker och tre mediehistoriker – vilka beskrivs översiktligt i min introduktion till temasektionen. I mitt eget kapitel fokuserar jag på hur svenska partier och riksdagsledamöter diskuterat mediefrågor i Sveriges Riksdag med utgångspunkt i ett dataset som omfattar cirka 11 000 riksdagsprotokoll. Min ambition har varit att studera övergripande politiska tankefigurer kring medier genom att temamodellera denna data. Grundfrågan inom all temamodellering handlar om vilka diskurser, motiv eller tematiker som kan tänkas återfinnas i det dataset som forskaren intresserar sig för. Mitt kapitel syftar till att beskriva hur detta dataset sammanställts liksom vad metoden temamodellering innebär, men främst gör jag ett par mediehistoriska nedslag i en omfattande empiri. Min introduktion och mitt eget kapitel finns att ladda ned som PDF nedan:

New book published – From Big Bang to Big Data

McGill-Queen’s University Press has recently published our new book From Big Bang to Big Data: A History of the Media marketed with the slogan: A long history of media – from antique graffiti to Spotify playlists. Does media history really start with a bang? More than just newspapers, television, and social networks, media are the means by which any information is communicated, from cosmic radiation traces to medieval church bells to modern identity documents. Cultures are held together as much by bookkeeping and records as they are by stories and myths. From Big Bang to Big Data is a long history of the media – how it has been established, used, and transformed from the beginning of recorded time until the present. It is not primarily a story of revolutions and innovations, but of continuities and overlaps that reveal surprising patterns across history. Many media were invented as ways to store and share information, and many have served as powerful tools for administration and control. The concerns raised about media today, whether about privacy, piracy, or anxieties over declining cultural standards, preoccupied earlier generations too. In a playful style, accompanied by more than one hundred illustrations, the authors show us how every society has been a media society in its own way.

DIKA21.6

Imorgon är det dags för den sjätte föreläsningen i serien föredrag om teorier kring digital kultur. Det kommer att handla om global digital kultur med fokus på länder som Kina och Indien. Föreläsningen som en PDF finns här:

DIKA21.5

Imorgon är det dags för den femte föreläsningen om teorier och föreställningar kring digital kultur. Vi kommer att prata om infrastruktur, dataflöden, och digital hållbarhet. En PDF för den intresserade finns här:

DIKA21.4

På onsdag är det dags för den fjärde föreläsningen i kursen DIKA21 om olika teorier kring digital kultur. Vi kommer bland annat att prata om den användargenererade webben, om digitala kulturstudier – liksom om Marshall McLuhan. En PDF med alla mina slides för den intresserade finns här:

DIKA21.3

Imorgon är det så dags för den tredje föreläsningen i kursen DIKA21 om diverse teorier kring digital kultur. Vi kommer att prata om allt från Lev Manovich till Youtubes Content-ID och automatisk pixelanalys. En PDF av alla föreläsningsslides för den som är intresserad finns här:

DIKA21.2

Imorgon är det så dags för den andra föreläsningen på teorikursen i digitala kulturer, DIKA21. Det kommer att handla om digitaliseringens mediehistoria – från Alan Turing till The Pirate Bay. Slides för den intresserade finns här:

DIKA21.1

Vårterminen 2023 är nu igång och idag startar kursen DIKA21 på kandidatprogrammet i digitala kulturer vid Lunds universitet. Jag ser fram emot att träffa alla studenter, kursen är deras andra med fokus på teorier kring det breda kunskapsfältet kring digitala kulturer. Jag kommer att lägga upp mina föreläsnings-slides för den som är intresserad – här så min kurspresentation:

Grammofonarkivet på Radiotjänst

I mitt bokmanus om etableringen av audiovisuella arkiv i Sverige under efterkrigstiden har jag nu skrivit klart ett första utkast om Grammofonarkivet på Radiotjänst. Det handlar om ett slags första del av ett längre kapitel om etermedier där fokus ligger på åren mellan 1925 och 1950 (ungefär). Det finns mycket att säga om arkivverksamheten på Radiotjänst – Grammofonarkivet innehöll till en början både inköpta kommersiella grammofonskivor och inspelade lackskivor med egna program. Vad man ofta inte tänkt på är att radions arkivariska mediespecificitet under decennier alltså var densamma som grammofonskivans. För den intresserade finns en pdf att ladda ned – med 60 sidor text: