Cloud First

I den debatt som pågått i GP om digitalisering av kulturarvet, och i vilken jag deltagit, har det ibland hävdats att marknadens lösningar inte är att lita på. Bevarandet och tillgängliggörandet av det svenska kulturarvet kan och får inte säljas ut till Yahoo, Google etcetera. Det är uppfattning som man inte sällan stöter på i olika kulturarvsammanhang; för att garantera bevarande, tillgänglighet och beständighet måste tekniska system byggas internt, och helst från grunden. Då går det långsamt – och i längden blir det otroligt dyrt. Kulturarvsmyndigheter i Sverige lägger idag stora summor och mycket resurser på att bygga tekniska lösningar enligt denna tankemodell.

Marknaden sitter naturligtvis inte inne med alla svar, men den digitala domänen är inte “kommersiell” på samma sätt som tidigare; Googles strategi är ju som bekant att locka användare genom gratiserbjudanden – något som även den offentliga sektorn borde kunna dra nytta av. I USA finns just antydningar till en sådan diskussion; nyligen publicerade exempelvis Vivek Kundra, tidigare i Obama-adminstrationen och nu på Harvard Berkman Center for Internet and Society, ett ledarstick i New York Times där han påpekade att “the United States cannot afford to be left behind in the cloud computing revolution.” Det låter kanske pompöst, men fortsättning är lika polemisk som den förankard i ett slags nytt personligt dataumgänge:

“Cloud computing is often far more secure than traditional computing, because companies like Google and Amazon can attract and retain cyber-security personnel of a higher quality than many governmental agencies. And government employees are so accustomed to using cloud services like Dropbox and Gmail in their personal lives that, even if their agencies don’t formally permit cloud computing, they use it for work purposes anyway, creating a “shadow I.T.” that leads to a more vulnerable organization than would a properly overseen cloud computing system.”

Molnet är givetvis inte lösningen på digitaliseringen av kulturarvet. Men att ignorera och blunda för de tekniska system som redan existerar, och som ofta kan tas i bruk för liten eller ingen kostnad alls, är faktiskt att backa in i framtiden.