Masskulturens teknologisering
Den digitala användarkulturen har som bekant många vedersakare. Amatörernas afton är ett hot brukar det hävdas mot professionell kulturproduktion i alla led (produktion, distribution, intäkter etc.). Att 1900-talets medier producerades för “massan” är ingen nyhet; masskulturens ekonomi har länge vilat på en mer eller mindre global kundbas – därav också diverse medieteoretikers rädsla för kollektivets mediala dupering. En teoretiker av senare snitt, Geert Lovink, placerar i en intervju denna mediehistoriens övergripande ramverk i en samtida kontext. Stora delar av den digitala mediekulturen produceras numera av en snarlik “massa” som (i generell bemärkelse) tidigare var passiva konsumenter, åtminstone enligt ett äldre teoretiskt synsätt. Att masskulturens digitala teknologisering är skild från tidigare produktionssätt förvånar inte, men att på allvar förankra den mediehistoriskt sker mer sällan. Förståelsen av dagens digitala brukare är i så motto både beroende av mediekulturens brottytor som av dess kontinuitet, parallellitet och tröghet.