Ett akademiskt år – i artikelform
När nu snart 2016 lider mot sitt slut kan det vetenskapliga året sammanfattas. Om jag tidigare ägnat en hel del arbetstid åt att producera böcker (främst inom ramen för bokserien Mediehistoriskt arkiv), har 2016 mest handlat om att skriva artiklar. Vid sidan av diverse kortare och längre recensioner, artiklar och reportage, har jag under året har skrivit 11 vetenskapliga artiklar. Alla har inte publicerats än, men samtliga texter har skickats till tidskrifter som exempelvis Digital Humanities Quaterly, Media History och Culture Unbound. Fyra av artiklarna har jag skrivit på egen hand – och resterande tillsammans med bland annat medietekniker, litteraturvetare, systemutvecklare, medievetare och ekonomhistoriker. Det ökade samförfattandet (för egen del) tycker jag är en speciellt spännande utveckling. Noterbart är också att av “mina” elva texter, så är enbart tre skrivna på svenska. Att bedriva humanistisk forskning i artikelform (författat på engelska) är ju en allmän trend inom akademin – som även jag själv alltså numera är en del av. Jag är inte odelat positiv när det gäller den här utvecklingen. Den tenderar att premiera det kortfattade och avgränsade på bekostnad av det mer omfattande. Samtidigt kan det kontinuerliga artikelskrivandet också ses som en sorts produktiv arbetsmetod. Forskning skrivs här bokstavligen in i ett slags konstant produktionsorienterad verksamhet. Under 2017 lär det också bli arbete med en hel del artiklar – men lyckligtvis också med ett längre (samskrivet) bokmanus.