Okreativt skrivande
Lawrence Lessig har i något sammanhang hävdat att det är lika vanligt att andas som att kopiera när man sitter framför datorn. Denna insikt verkar Kenneth Goldsmith tagit ad notam. Han undervisar nämligen en kurs, “Uncreative Writing”, på University of Pennsylvania i vilken, “students are penalized for showing any shred of originality and creativity. Instead they are rewarded for plagiarism, identity theft, repurposing papers, patchwriting, sampling, plundering, and stealing. Not surprisingly, they thrive.” Goldsmith berättar om denna kurs i en artikel, It’s Not Plagiarism. In the Digital Age, It’s ‘Repurposing’ i The Chronicle of Higher Education (och han har också nyligen publicerat boken, Uncreative Writing: Managing Language in the Digital Age). Det är lika intressant läsning som artikeln inbjuder till självkritisk rannsakning. I en tid när copy-and-paste är ett slags ledmetafor för olika slags publiceringsformat (framför allt online) kan man verkligen fråga sig vad som är original/originellt – och vad som enbart är plagiat. Som exempelvis i denna bloggpost.