Tyst kommunikation
Vad är en blogg – och hur fungerar egentligen en blogg-gemenskap? I Stephanie Fayth Hendricks nya avhandling, Beyond the blog, (disputation imorgon; jag sitter i betygsnämnden) diskuteras både sådana övergripande frågor och mer specifika fallstudier av partikulära bloggar. Huruvida det egentligen går att studera bloggar som generell kommunikationsform ska vara osagt; redan för fem år sedan fanns mer än 100 miljoner av dem. Som kommunikatiosnform uppstod bloggen under andra halvan av 1990-talet och dess nuvarande standardiserade form är i mycket en följd av den användargenererade webbens och sociala mediers uppkomst. Men behöver sociala medier alltid vara sociala? Och måste bloggen som generell kommunikationsform alltid ingå i en mer eller mindre definierad nätgemenskap? Kan den inte också betraktas som ett slags singulärt och diskret läsobjekt online? Geert Lovink betitlade för några år sedan sin bok om bloggar, Zero Comments – detta som en ironisk kommentar att det näranog finns fler av dem än läsare. Men frågan är om det är läs- eller skrivakten som är konstitutiv för denna medieform? Är bristen på kommentarer alltid ett uttryck för avsaknad av intresse? Jag tror inte det; själv kommenterar jag i princip aldrig något online. Och på min egen sida här finns just heller inga kommentarer, men somliga böcker har likväl laddats ned hundratals gånger – och i något fall 1.300 gånger. Kommunikation på webben kan också ske i det tysta, tämligen obemärkt.