Övervakning och integritet
Den debatt och diskussion som blossat upp apropå amerikanska NSA och deras Prism-program i samarbete med flera nätjättar har ånyo rest frågor om nätsamhällets mörka sidor. Samtidigt är det av vikt att komma ihåg att frågorna inte är nya; tvärtom har de under hela efterkrigstiden alltid funnits en rädsla för vad datorerna och samhällets datorisering möjligen för med sig. SR Minnen plockade till exempel framfusigt fram ett program på detta tema häromdagen, Vi lever i ett övervakningssamhälle från 1976.
Ett annat historiserande exempel återfinns i den bok som jag och Per Strömbäck gav ut för en tid sedan, Myten om internet, där Anders R. Olsson skrev en utmärkt artikel på samma tema, “Vem är storebror? Myten om Integriteten”. I inledningen av texten slog han bland annat fast: “Har man, som undertecknad, följt debatter och lagstiftning om personlig integritet sedan slutet av 1970-talet framstår mönstret tydligt. En lång rad reformer med ”personlig integritet” som nyckelord har resulterat i 1) att statens (den offentliga maktens) informationsövertag gentemot medborgarna har stärkts, och 2) att medborgarnas informationsfrihet har beskurits. Med informationsfrihet menas rätten att göra allt som överhuvudtaget kan göras med information: samla in den, lagra den, bearbeta, omdisponera, analysera, sprida.” Anders R. Olsson gick bort kort efter det att denna artikel publicerats, men jag tror att han gärna såg att den lästes i ljuset av de senaste dagarnas händelser. Artikeln kan därför laddas ned här.