Information overload
Det finns en utbredd uppfattning att vi lever i en tid av informationsöverflöd. Detta överflöd sägs inte sällan vara utan motsvarighet i historien. Modern informationsteknologi har, påpekas det, gjort att vi inte längre med våra sinnen kan ta in och bearbeta all den mängd information som omger oss; det finns mer information tillgänglig än någon- sin, bruset är konstant. ”Aldrig förr”, hävdar till exempel Framtidskommissionens huvudsekreterare, ”har informationsöverskottet varit lika omfattande som nu.” Men, påpekas det något förnumstigt: ”att det finns mer information tillgänglig än någonsin är inte liktydigt med att det finns mer sann och relevant information tillgänglig. Det är inte bara mängden sann och relevant information som har ökat, utan också desinformation.”1 Boven i dramat sägs ofta vara den pågående revolutionen av medielandskapet och de nya digitala mediernas genomslag. Lägg där- till maskinärt producerad spam, ett ubikvitärt nät, sociala medieformer och allt mer integrerad informationshantering via mobil hårdvara – där mer än hälften av den svenska befolkningen dagligen använder internet i mobiltelefonen – så framträder bilden av en ny sorts samhällelig informationstäthet.
“Information overload”, Information som problem: Medieanalytiska texter från medeltid till framtid (red.) Otfried Czaika, Jonas Nordin & Pelle Snickars (Lund: Mediehistoriskt arkiv, 2014).