För en tid sedan gav Jonas Andersson och jag ut boken Efter The Pirate Bay. På ett övergripande plan handlar den om vilket slags Internet som vi egentligen vill ha; boken finns gratis att ladda ned som pdf här intill. Vi hoppas förstås att boken skall uppmärksammas, och idag har Isobel Hadley-Kamptz skrivit en bra recension av den i SvD, “Bättre reda i digitalt trassel”.
Recensionen avslutas dock med en besk kritik av bokens sneda könsfördelning, något som vi redaktörer också påtalat i en fotnot. Hadley-Kamptz skriver:
Jag läser den här boken upprymt, närmast fnittrande, och endast en sak bedrövar. Det är 16 män och en kvinna som skriver. 16–1! Det säger väldigt obehagliga saker om både vårt samhälle i stort och om det som kommer att bli ett standardverk om detta vårt digitala tillstånd. För så definierande är de här texterna, så skarptänkta, så initierade. Men nästan bara av män. Man kan rycka på axlarna, se det som en slump, ”det råkade bara bli så”, men ingen som tänker längre än ett genomsnittligt könsorgan kan på allvar tro att det är sant. Sanningen måste tyvärr vara att redaktörerna inte tyckte att det var viktigt. Inte tillräckligt viktigt i alla fall.
Till saken hör att Isobel Hadley-Kamptz var en av de kvinnor som var med i detta bokprojekt från början. Av olika anledningar valde hon att inte skriva klart sin artikel. Sånt händer förstås. Men att en recensent ondgör sig över sned könsfördelning som hon själv bidragit till är något annat. Men kanske “råkade det bara bli så”.
En av de mer intressanta och omdiskuterade frågeställningarna beträffande den digitala domänen är relationen mellan ”det öppna” och ”det slutna”. Man kan lätt förledas att tro att öppenhet alltid är att föredra, men förhållandet är långt mer komplicerat än så. Jag skrev om det här för en tid sedan i SvD.
I ett makroekonomiskt perspektiv är öppenhet ofta viktig för innovation, medan slutenhet krävs för att skapa värde. Från kapitalhåll har problemet med den öppna webben å den ena sidan varit att nästan ingen tillåtits behålla något värde, å den andra sidan är öppen källkod visserligen bra, men knappast radikalt innovativ. Samtidigt har Apple visat att deras helt slutna system – där de kontrollerar alla appar – är lika påhittigt som populärt bland konsumenter.
Häromdagen meddelade nu Apple att de förändrat regelverket för utvecklare av program, det vill säga framför allt appar, till sin mobila hårdvara. Man kommer bland annat återigen godkänna appar skapade med hjälp av så kallade tredjepartsprogram, typ Adobe Flash. Anledningen till denna mer öppna attityd är tilltagande konkurrens från andra mobiloperativsystem, främst Android som drastiskt ökat sin popularitet. Apples App Store, med sina 250 miljoner appar och 6,5 miljarder nedladdningar, är förvisso fortsatt den mest populära – och lukrativa – platsen för utvecklare att sälja sina program. Men Apple har också rönt kritik för sin slutenhet och godtycklighet i vad som passerar och tillåts säljas på Appstore. Att man länge betett sig som ”kontrollfreaks”, för att citera New York Times kommentar av den förändrade policyn, har ju knappast gagnat företagets image.