I senaste numret av tidskriften Biblis (nr. 67) har chefen för Digisam, Rolf Källmann, recenserat min bok Digitalism. Det är överlag en positiv recension – dock inte utan kritisk udd. Jag antar att den framöver kommer att läggas ut på webben; under tiden tar jag mig friheten att länka upp en ful-pdf av recensionen här: biblis_snickars_recension.
Ikväll har Kunskapskanalen sänt en intervju – eller kanske snarare ett samtal med mig – apropå min bok Digitalism inom ramen för programserien, En bok, en författare. Av ingressen framgår det att programmet ska handla om följande:” Pelle Snickars är professor i medie- och kommunikationsvetenskap. Han undersöker hur digitalismen har påverkat oss människor. Är internet lösningen på allt? Intervjuare: Bodil Appelquist.” Det är andra gången jag medverkar i detta program; förra gången handlade det om Harry Schein – nu är det hela mera närgånget, så även bildestetiskt.
Imorgon håller jag öppningsföreläsningen på den norska Medieforskerkonferansen 2014 i Trondheim. Föreläsningen – som är lång – har titeln, Towards a Media Archaeology of the Web, och handlar dels om mediearkeologi och dels om webarkiveringsfrågor. I omarbetat skick kommer texten att publiceras framöver i Norsk medietidsskrift är det tänkt. Slides i PDF-format kommer vad det lider här på hemsidan.
Idag har jag hållit en kortare föreläsning inom ramen för Umeå universitets årshögtid. Mediehistoriens slut – mediestudiets början, kallade jag min föreläsning som framför allt tematiserade nya sätt att mäta medieanvändning i en tid när alla medier är kod. Om alla medier är kod har mediehistorien nämliugen (åtminstone enligt ett synsätt) tagit slut. Men då alla medier är kod innebär det också paradoxalt nog en sorts mediestudiets början eftersom i form av kod är alla medier – och all medieanvändning – mätbar på ett radikalt mer omfattande sätt än tidigare.
Slides från föreläsningen kan laddas ned här: snickars_umu_hogtid.
I veckan kommer jag hålla min femte föreläsning i min doktorandkurs i medieteori – denna gång handlar det om tysk medieteori överlag. Fokus kommer att ligga på Hans-Magnus Enzensberger och dennes artikel, Constituents of a Theory of the Media, samt Friedrich Kittlers medieteori. ”What remains of people is what media can store and communicate”, är bland annat en av hans små deviser att ta fasta på.
För den intresserade kan föreläsningen laddas ned som pdf här: mkv_medieteori_5.
Tomorrow the conference Digital humanities – where are the libraries starts at Södertörn university. The program states that “discussion on digital humanities and its connection to libraries has grown rapidly in the past several years. How do the libraries face the new challenge? Are they capable of handling huge amounts of data? Do the research support services meet the researchers’ needs?” I will deliver a keynote, and try to answer some of the posed questions – all with the help of a bunch of slides: snickars_dh_sodertorn.
Idag har Västerbottens-Kuriren publicerat en längre intervju med mig, skriven av Anders Wynne: “En skenande utveckling som förändrar allt”. I ingressen kan man läsa: “Det har gått 20 år sedan vi surfade ut på nätet. Våra liv ändrades i grunden – och vi har inte sett slutet än. – Det är ett enormt teknikskifte. Det är kanske bara boktryckarkonstens genombrott som kan jämföras med den förändring vi lever i för närvarande, säger professor Pelle Snickars vid Umeå universitet.” Intervjun lär väl läggas ut online om en tid – jag tar mig dock friheten att (tills vidare) länka till en pdf av interjun – som kan läsas här: snickars_intervju_vk.
I lördags samtalade jag med Per Strömbäck på bokmässans digitala torg. Enligt programmet skulle det handla om hur jag i min “bok Digitalism tar … ett brett grepp på digitaliseringen och begrepp i dess kölvatten, som överflöd, delande och moln. Hur ska man förhålla sig till den retorik där ”analog” betyder gammal och ”digital” skinande ny och modern?” Samtalet bandades – och ligger numera på YouTube. Det är en minst sagt lång sändning – sex och en halv timme. Diskussionen med mig börjar efter en timme och trettio minuter i denna videodokumentation.
Nu under bokmässan har jag och mina medredaktörer Jonas Nordin och Otfried Czaika lanserat en ny bok – Information som problem: Medieanalytiska texter från medeltid till framtid. Med hjälp av ett långt tidsperspektiv har vi i den boken tematiskt försökt att undersöka informationsförsörjningens kontinuiteter och avbrott. Ambitionen varit att berätta och belysa, diskutera och spekulera om informationsförsörjningens svårigheter, möjligheter och utmaningar i det förflutna, i nuet och i framtiden. Några av de frågor vi och våra medförfattare funderat över är: Vad är information? Är information detsamma som kunskap? Har värderingen av information förändrats över tid? Är all information viktig? Är all information nyttig? Vem kontrollerar informationen? Skall information kontrolleras Kan information vara fri?
Ingen av dessa vidlyftiga frågeställningar har något entydigt svar. Men med dem och många andra frågor som avstamp erbjuder boken en rad spännande och spänstiga synpunkter på informationssamhällets möjligheter och problem. Bidragen sträcker sig tidsmässigt från 1500-talet över nutid och in i framtiden. De särskilda problem som står i brännpunkten är inte nya och har aldrig varit nationellt avgränsade, men det torde vara ett okontroversiellt påstående att de antar en allt mer universell karaktär ju längre fram i tiden vi rör oss.
Boken ingår i serien Mediehistoriskt arkiv och är cc-licensierad – den kan fritt laddas ned här: information_som_problem.
I veckan är det dags för bokmässan i Göteborg. Jag ska göra tre kortare framträdanden – på torsdag kväll om Boken och den analoga nostalgin, en bokrelease kring antologin Information som problem: Medieanalytiska texter från medeltid till framtid, samt en presentation på lördag förmiddag av min bok Digitalism. Det är samtliga intressanta programpunkter, men personligen ser jag nog mest fram emot att se hur vår KB-bok egentligen blev. Faktum är att det är den sextonde bok som jag publicerar. Lanseringen är dock mest tänkt som en kortare programpunkt i Kungliga bibliotekets monter.