Digitalisering av kulturarvssamlingar – vad är det? Jag har tillsammans med professor Anna Näslund sammställt en bok som handlar om Vetenskapsrådets Digarvprogram, som pågick mellan 2018 och 2025. Den summerar programmets skiftande digitaliserings- och forskningsverksamheter. Grundtanken har varit att i fjorton kapitel – ett för varje projekt som ingick i programmet – beskriva vad forskarna ägnat sig åt och resonera om erfarenheter och utmaningar som projekten givit upphov till, såväl forsknings- som digitaliseringsmässigt. Det handlar dock inte speciellt mycket om forskningsresultat. I fokus står snarare vunna lärdomar när det gäller praktiska tillvägagångssätt och samarbeten mellan akademi och kulturarvssektor. Boken innehåller på så vis en palett av best practices – men indikerar också blindskär att hålla utkik efter i tvärvetenskapliga digitaliseringsprojekt. Boken är publicerad av Makadams förlag. PDF-versionen är CC-licensierad och kan fritt laddas här:
Så är det då slutligen dags för den sista gemensamma föreläsningen på kurserna i digitalt kulturarv och digital historia på Lunds universitet. Det kommer att handla om generativ AI och dess relation till historia, vad som är autentiskt kulturarv när syntetiska medier blir allt vanligare, samt en hel del om forskningsprojektet Moderna tider 1936. Drygt hundra presentationsslides finns nedan för den intresserade:
Idag håller jag den sista enskilda föreläsningen på kursen om digitalt kulturarv i Lund. Det kommer att handla om digitalisering på landets största ABM-institutioner, men också om kontroverser (kring kulturarvet som träningsdata), AI och olika målgrupper som ska använda digitalt kulturarv. För den intresserade finns alla föreläsningsslides nedan:
I dag är det så dags för den sista separata föreläsningen på kursen digital historia inom masterprogrammet för historiska studier på Lunds universitet. Det kommer bland annat att handla om olika (audio)visuella gränssnitt (både analoga och digitala), om informationsgrafikens mediehistoria, samt om tidskriften Journal of Digital History. För den intresserade så finns 94 slides redo att ladda ned:
Förra veckan fick jag ett glädjande besked från Vetenskapsrådet – tillsammans med tre kollegor fick vi en ansökan beviljad i forskningsprogrammet om digitaliseringens samhälleliga konsekvenser. Titeln på vårt projekt – Silicon Valley Sweden – antyder vad det hela ska handla om. Så här skrev i vår sammanfattning: “I Netflixserien The Playlist (2022) berättas historien om hur Spotify revolutionerade musikbranschen och blev Skandinaviens största medieföretag. I en annan tv-serie, The Pirate Bay (2024) handlar det om framväxten av världens största fildelningssajt. Dessa serier är tidstypiska tecken på hur en ny typ av historieskrivning håller på att få fäste i Sverige: den handlar om hur techföretag och nya digitala medier och tekniker – ofta med rötterna i Silicon Valley – har förändrat det svenska samhället. Men trots Silicon Valleys stora inflytande vet vi förvånansvärt lite om hur relationerna mellan Sverige och Silicon Valley har sett ut historiskt. Idag är begrepp som tech och start-up vardagsmat, och ett företag som Spotify ett självklart inslag i berättelsen om Sverige. Hur blev det så? Forskningsprojektet Silicon Valley Sverige (SIVAS) kommer att utforska relationen mellan Sverige och Silicon Valley mellan 1970 och idag. Genom att vidga perspektiven från enskilda tech-genier och triumfatoriska företagshistorier kommer SIVAS ta sig an den här historien som en process vilken på ett genomgripande plan förändrade det svenska samhället. Silicon Valley förstås inte bara som en inflytelserik plats, utan som ett bredare begrepp som rymmer idéer om entreprenörskap, innovation, teknik, finans – och, i förlängningen, hela mänsklighetens framtid. SIVAS kommer att undersöka hur de här idéerna cirkulerade mellan Sverige och Silicon Valley, hur de institutionaliserades inom den växande tech-branschen, men också vid universiteten, inom managementlitteraturen och dagspressen.” Forskargruppen består av mig, historikern David Larsson Heidenblad (även han vid Lunds universitet), idéhistorikern Annelie Drakman från Uppsala universitet, samt medievetaren Jonas Andersson Schwarz vid Södertörns högskola. Med hjälp av tvärvetenskapliga perspektiv är vår ambition att kartlägga och analysera en central, men än så länge outforskad, pusselbit i det samtida Sveriges historia. Min kollega, systemutvecklaren Mathias Johansson (Lunds universitet) kommer också att vara med på ett hörn; SIVAS kommer därtill att samarbeta med Internetstiftelsen.
Imorgon är det så dags för den fjärde gemensamma föreläsningen för kurserna om digitalt kulturarv och digital historia på Lunds universitet. Det kommer att handla om Vetenskapsrådets forskningsprogram Digarv, om AI och forskningspolitik, samt om kostnad för att digitalisera och etiska frågeställningar förknippade med densamma. För den intresserade finns 95 slides att ladda ned här:
Under veckan som gick höll FD Merisa Martinez och FD Karin Glasemann varsin gästföreläsning på kursen i digital historia och på kursen i digitalt kulturarv på Lunds universitet. Glasemanns föreläsning hade titeln, “Kulturarvets digitalisering – vad, varför, hur?”, och Martinez pratade om den avhandling hon disputerade på förra året vid Högskolan i Borås, Material Awareness: Exploring the Entanglement of Library Digitization and Digital Textual Scholarship. Bägge har frikostigt delat med sig av sina presentationer nedan:
Imorgon är det så dags för den tredje gemensamma föreläsningen för kurserna om digitalt kulturarv och digital historia på Lunds universitet. Det kommer att handla om forskningsprojektet Välfärdsstaten analyserad, om att kurera riksdagsprotokoll – liksom om metoden temamodellering. För den intresserade finns alla föreläsningsslides tillgängliga här:
Imorgon är det så dags för den andra gemensamma föreläsningen för kurserna om digitalt kulturarv och digital historia på Lunds universitet. Det kommer mest att handla om forskningsprojektet Digitala modeller – som genomfördes tillsammans med Tekniska museet i Stockholm – samt om hur kulturarv kan digitaliseras på högst olika sätt. För den intresserade finns alla föreläsningsslides tillgängliga här:
Imorgon är det dags för den andra enskilda föreläsningen på kursen om digitalt kulturarv på Lunds universitet. Jag kommer att tala om kulturarvets mediehistoria och dess digitalisering med fokus på bland annat webbarkiv och migrering av audiovisuellt kulturarv. För den intresserade finns alla föreläsningsslides tillgängliga här: