Två av mina senaste böcker – Digitalism och Information som problem – har nyligen recenserats i Biblioteksbladet. Mikael Gille på Västerås stadsbibliotek är överlag positiv till min bok Digitalism, som han karakteriserar som ett “slags kritisk och kommenterad resumé över hur internet och digitalisering blivit något som förändrat allt. Boken är (allmän-)bildande, och kan med fördel sättas i händerna på den som tycker att det hänt alltför mycket under alltför kort tidsrymd. Den som inte ser sig drabbad av denna fartblindhet får möjlighet till avstämning och fördjupning.”
Lars Burman menar å sin sida i en recension av Information som problem att boken “i fjorton intressanta texter fiskar … upp historiska och moderna exempel och frågeställningar. Tillsammans utgör dessa en värdefull introduktion till samtidens media- och informationspredikament. Rikedomen är sådan att recensenten inte kan ge en täckande översikt, annat än att konstatera betydelsen av fortsatt forskning på området. Istället gör jag några nedslag i den vackert formgivna boken. Bildmaterialet bidrar till att mana fram väldigheten av informationskulturens utmaningar.”
Burman trycker just på samtidens utmaningar där nutidens överflöd av information leder till närmast ohanterliga svårigheter för ett nationalbibliotek som Kungliga biblioteket. När det gäller min egen text skriver Burman bland annat att “Snickars omfattande och avslutande artikel heter just ‘Information overload’ och är en rik mediehistorisk och medieteoretiskt genomgång. Den ger en nyttig påminnelse om hur den pågående revolutionen egentligen är funtad, och understryker att informationsöverflöd alltid funnits, liksom det alltid funnits filtersystem för att göra information hanterlig.” Faktum är att min artikel föranleder Burman att erinra sig en dikt han skrev som tonåring i början av sjuttitalet, med strofer som: “Error, terror, overflow.” Om något är även det en påminnelse om att samtidens informativa överflöd har en historia.
Recensionerna kan laddas ned som pdf här: recension_biblioteksbladet
Denna veckas föreläsning i doktorandkursen i medieteori handlar om digitala medieteorier – eller snarare förhistorien kring dessa. Utgångspunkten är texter av Claude Shannon, Alan Turing och Vannevar Bush, där föreläsningen skisserar olike utvecklningslinjer och kopplingar mellan medie- och datahistorien. Det ävergripande temat handlar i så måtto om medial informationshantering i en datalogisk kontext.
För den intresserade kan föreläsningen laddas ned som pdf här: mkv_medieteori_7.
Annenberg Press har nyligen publicerat e-boken WikiLeaks: From Popular Culture to Political Economy, i vilken jag har skrivit en text. Artiklarna är ursprungligen hämtade från en temasektion i en tidskrift, och givet aktualiteten med Julian Assange är det hela påpassligt. Möjligen går det också att sälja ett par exemplar med tanke på det låga priset (4,99 dollar). Christian Christensen är redaktör för boken, och flera bekanta internationella medievetare medverkar – därtill har den ett snyggt omslag.
I senaste numret av Biblioteksbladet skriver Jakob Kihlberg på temat “Digital humaniora – nytt forskningsfält“, detta apropå den konferens som hölls för en tid sedan om digital humaniora och bibliotek på Södertörns högskola. Hur digitalisering förändrar vetenskapliga discipliner samt inte minst bibliotekens funktion i sammanhanget utgjorde tema. Om mig själv (som höll en keynote på konferensen) skriver Kihlberg: “Pelle Snickars, professor i medie- och kommunikationsvetenskap vid Umeå universitet, framhöll bland annat att en satsning på tillgång till material inte längre är tillräckligt. Fokus behöver flyttas från tillgången till själva användningen – eller snarare den potentiella användningen – av materialet. Frågor om datakvalitet, metadata och taggning blir då viktigare och en central uppgift blir att tillhandhålla gränssnitt med praktiska verktyg för dataanalys. Snickars efterlyste även satsningar på datalab i biblioteksmiljön där forskare och studenter kan arbeta med visualiseringar och annan typ av analys.” Det är en utmärkt sammanfattning, och det ska bli intressant att följa hur bibliotekssektorn framöver tar sig an digital humaniora som både en möjlighet och en utmaning.
Idag ska jag hålla en föreläsning på höstkonferensen för Svensk förening för informationsspecialister på Umeå universitetsbibliotek. Den handlar delvis om min bok Digitalism, och delvis om medier som kod. Jag är nu precis klar med mina slides – och den som är intresserad kan ladda ned dem som pdf här: snickars_digitalism_sfis.
Arbetet med min doktorandkurs i medieteori fortskrider – denna vecka har det handlat om feministisk medieteori med fokus på texter av Laura Mulvey, Donna Haraway och N. Katherine Hayles. Cyborgens vara står med andra ord på schemat – eller som Haraway formulerat det: “I would rather be a cyborg than a goddess.”
För den intresserade kan föreläsningen laddas ned som pdf här: mkv_medieteori_6.
I senaste numret av tidskriften Biblis (nr. 67) har chefen för Digisam, Rolf Källmann, recenserat min bok Digitalism. Det är överlag en positiv recension – dock inte utan kritisk udd. Jag antar att den framöver kommer att läggas ut på webben; under tiden tar jag mig friheten att länka upp en ful-pdf av recensionen här: biblis_snickars_recension.
Ikväll har Kunskapskanalen sänt en intervju – eller kanske snarare ett samtal med mig – apropå min bok Digitalism inom ramen för programserien, En bok, en författare. Av ingressen framgår det att programmet ska handla om följande:” Pelle Snickars är professor i medie- och kommunikationsvetenskap. Han undersöker hur digitalismen har påverkat oss människor. Är internet lösningen på allt? Intervjuare: Bodil Appelquist.” Det är andra gången jag medverkar i detta program; förra gången handlade det om Harry Schein – nu är det hela mera närgånget, så även bildestetiskt.
Imorgon håller jag öppningsföreläsningen på den norska Medieforskerkonferansen 2014 i Trondheim. Föreläsningen – som är lång – har titeln, Towards a Media Archaeology of the Web, och handlar dels om mediearkeologi och dels om webarkiveringsfrågor. I omarbetat skick kommer texten att publiceras framöver i Norsk medietidsskrift är det tänkt. Slides i PDF-format kommer vad det lider här på hemsidan.
Idag har jag hållit en kortare föreläsning inom ramen för Umeå universitets årshögtid. Mediehistoriens slut – mediestudiets början, kallade jag min föreläsning som framför allt tematiserade nya sätt att mäta medieanvändning i en tid när alla medier är kod. Om alla medier är kod har mediehistorien nämliugen (åtminstone enligt ett synsätt) tagit slut. Men då alla medier är kod innebär det också paradoxalt nog en sorts mediestudiets början eftersom i form av kod är alla medier – och all medieanvändning – mätbar på ett radikalt mer omfattande sätt än tidigare.
Slides från föreläsningen kan laddas ned här: snickars_umu_hogtid.
